almvik top

FILOSOFI


Reinkarnation

filosofi

Vid något tillfälle i livet ställer sig alla frågan: Vad händer efter döden? Genom historien har några
av de största tänkarna förespråkat att livet inte slutar när kroppen dör, utan fortsätter genom en process känd
som reinkarnation. Så vitt vi vet kan de första förespråkarna för reinkarnation i västvärlden
spåras tillbaka till Orficismen i antika Grekland, och grekiska filosofer som Pythagoras, Sokrates och Plato.

De gamla vediska texterna från Indien förklarar att själen, eller atman, ger liv åt kroppen. Liv uppstår inte
genom kombinationer av olika materiella element, vilket vissa moderna vetenskapsmän påstår.
Vid döden lämnar vi en kropp och träder in i en ny. Detta kallas reinkarnation. Detta koncept är inte
så främmande som det kan tyckas. Vi kan observera att vi byter från en kropp till en annan under vår livstid.
Vår kropp vid födseln är helt annorlunda än vår vuxna kropp, men genom alla dessa förändringar förblir
det medvetna jaget detsamma. På samma sätt förblir det medvetna jaget detsamma vid döden,
och överförs från en kropp till en annan i cykeln av födelse och död. Vår nuvarande kropp är resultatet
av en lång rad handlingar och återverkningar i tidigare liv. Lagen som styr detta
är känd som karmalagen: varje handling har en återverkan. Våra tidigare handlingar har orsakat
vår nuvarande kropp, och våra nuvarande handlingar kommer avgöra vår nästa kropp.
I den mänskliga livsformen kan vi befria oss från födelsens och dödens oändliga
kretslopp genom att återupprätta vår eviga, kärleksfulla relation med
Krishna, Gudomens Högsta Personlighet. I Bhagavad-gita säger Krishna,"Alla planeter i den
materiella världen, från den högsta ner till den lägsta, är alla platser där lidande, upprepad
födsel och död äger rum. Men den som når Min boning föds aldrig igen."

pilupp

Karma

filosofi

Har du någonsin undrat varför dåliga saker händer goda människor? Varför vi lider?
Varför några dagar är fantastiska medan andra dystra? Om Gud finns,
varför gör Han inget åt detta? Svaret på alla ovanstående frågor är karma.

Karma betyder ordagrant "handling" och karmalagen styr våra handlingars
återverkningar. Om vi handlar på goda eller fromma sätt skördar vi god karma.
Om vi handlar på onda, syndfulla eller destruktiva sätt skördar vi dåliga återverkningar
i framtiden. Den kristna teologin förklarar, ”Som ni sår, så skall ni skörda”, medan det i
Newtons lag uttrycks som, ”För varje handling finns en likvärdig och motsatt reaktion.”

Karmiska reaktioner omfattar inte bara saker som händer med oss,
utan även vår hälsa, rikedom, intelligens, utseende och sociala status,
såväl som våra personligheter och böjelser. Medan vi har viss frihet att välja
våra nuvarande handlingar påverkas våra val av våra läggningar eller personligheter,
som har utvecklats genom våra tidigare handlingar. På så sätt binder karma oss i en
cykel av handling och återverkan. Så länge vi är i denna cykel kommer vi att uppleva
både glädje och lidande. Även om vi handlar fromt tvingas vi anta nya materiella
kroppar efter döden för att njuta av återverkningarna från våra materiellt fromma handlingar.
Så länge vi godtar en materiell kropp kan vi inte undvika lidande i form av födsel, sjukdom, ålderdom och död.

Lyckligtvis är karma tillfälligt. Vi kan frigöra oss från dess bojor genom
att utföra andliga handlingar i tjänst till Krishna. Sådan hängiven tjänst, eller bhakti-yoga,
renar själen och uppväcker gradvis vår andliga kunskap och slumrande kärlek till
Krishna. Således förintas både vår karma och våra långvariga begär att njuta av
den materiella världen - själva grundorsaken till vårt materiella fångenskap.

pilupp

Meditation

filosofi

Meditation är ett andligt utövande som återfinns inom praktiskt taget
alla religiösa och andliga traditioner, men metoderna skiljer sig åt.

Traditionella yoga-system tillämpar komplicerade meditationstekniker,
och innefattar olika kroppsställningar för att balansera vårt externa och subtila
jag och fokusera vårt inre sinne på självförverkligande. Yogier rekommenderas att
koncentrera sig på sanskrit-mantran och namn på Gud.

Vaishnava-traditionen rekommenderar sjungandet och reciterandet av
Guds namn som den mest effektiva metoden för andligt uppvaknande. I detta system
förekommer meditation i tre former; japa, kirtan och sankirtan. Japa innebär att enskilt och
tyst recitera Guds namn med hjälp av radband. Kirtan är en offentlig meditation där
man högt sjunger Guds namn till ackompanjemang av musikinstrument.
När detta görs i grupp kallas det sankirtan.

Hela metoden är baserad på reciterandet av Guds namn. Bönen eller mantrat som
Krishnahängivna upprepar kallas maha-mantrat, eller “det stora mantrat för befrielse”.


Hare Krishna Hare Krishna Krishna Krishna Hare Hare
Hare Rama Hare Rama Rama Rama Hare Hare


Mantrat består av de tre orden Hare, Krishna och Rama. Hare syftar på
Guds energi, medan Krishna och Rama är namn på Gud som den alltigenom attraktive
och all glädjes källa. Detta mantra uppväcker själen och frambringar styrka,
frid och lycksalighet. Det sammanlänkar oss slutligen med Herren Krishna
och uppenbarar vårt ursprungliga andliga liv, som är fyllt av evig lycksalighet och kunskap.

pilupp

Gud är en person

Rhada Krishna

Guds gestalt och personlighet är inte allmänt kända, trots att Han är
allmänt erkänd som den största personen. Till och med många troende anser att
Gud saknar gestalt. Bilder av Herren Krishna som spelar flöjt avvisas vanligen
som förlegade, mytologiska framställningar av den obeskrivliga, ansiktslösa "Gudomen".

Det finns emellertid överväldigande belägg för att den Högsta Personen
inte alls är abstrakt. I de vediska skrifterna, de äldsta och mest omfattande
av alla världens skrifter, framgår det att den Absoluta Sanningen har både
personliga och opersonliga aspekter. Hans eviga, lycksaliga, allvetande,
och attraktiva personlighet tenderar att förbli dold bakom
Hans alltgenomträngande majestät och överväldigande storhet.

Eftersom vi alla är individuella levande varelser med vår egen personlighet,
är också den Högsta Absoluta Sanningen ytterst en person. Den fullständiga
helheten är inte gestaltlös. Om Han är gestaltlös, eller om Han saknar någonting
som existerar någon annanstans, kan Han inte vara den fullständiga helheten.
Den fullständiga helheten måste omfatta allting inom vår erfarenhet och bortom
vår erfarenhet, annars kan helheten inte vara fullständig. Vediska skrifter beskriver
i detalj den Högsta Personens obegränsade namn, aktiviteter, majestät
och följeslagare. De som är mer intresserade av hans högsta, transcendentala,
attraktiva personlighet än hans storhet kallar honom Krishna ("alltigenom attraktiv").

Böcker som Srimad-Bhagavatam och Brahma-samhita innehåller utförliga
beskrivningar av Krishnas attraktiva gestalter och aktiviteter, både
i detta temporära universum och i den andliga världen.

pilupp

Bhakti-yoga

filosofi

Yoga är mer än bara fysisk träning. Ordet yoga kommer från sanskritroten yuj,
vilket betyder “att länka samman”. Bhakti kommer från sanskritordet bhaj,
vilket betyder “kärleksfull tjänst”. Bhakti-yoga betyder att sammanlänka
med den Högste genom kärleksfull hängiven tjänst.

Bhagavad-gita, den centrala andliga texten för ISKCON (Krishnarörelsen),
beskriver flera olika yogametoder, bland annat karma-yoga
(medveten handling utan begär efter handlingens frukter),
jnana-yoga (filosofiska studier och kontemplation) och
hatha-yoga (yogaställningar och andningsövningar).

Idag anser många yogautövare att de fysiska fördelarna är själva
målet med yoga, men enligt de traditionella yogasystemen anses fysiska
övningar endast vara ett steg på vägen mot gudsförverkligande. Bhagavad-gita
slår fast att bhakti-yoga (vägen av hängivenhet och kärlek) är den främsta
av alla yogametoder. Bhakti-yoga fokuserar på att utveckla ens hängivenhet,
tjänst och kärlek till Gudomens Personlighet, Herren Krishna.

Bhakti-yogas väg innefattar en mångfald aktiviteter. Dessa inkluderar
mantrameditation, eller sjungandet och reciterandet av Guds namn.
Detta görs antingen individuellt med radband (japa) eller i grupp genom
att sjunga mantran till musik (kirtan). Andra centrala aktiviteter för den som
följer bhakti-yogas väg inkluderar att studera heliga texter som Bhagavad-gita
och Srimad Bhagavatam, att umgås med likasinnade andliga utövare,
att äta välsignad vegetarisk mat, att leva på ett sätt som upprätthåller
principerna sanning, barmhärtighet, självtukt och renlighet.

pilupp

Heliga skrifter

filosofi

Bhagavad-gita
Ingen annan helig text har en lika fascinerande bakgrund och miljö som
Bhagavad-gita. Dialogen mellan krigaren Arjuna och Herren Krishna, Gudomens
Högsta Personlighet, innan mahabharata-kriget inleds, är allmänt känd som
juvelen bland Indiens andliga texter. Arjuna bestämde sig på slagfältet för
att inte kämpa, lamslagen av rädsla inför att tvingas döda sina släktingar,
vänner och lärare i motståndararmén. Han lade därmed sin samhällsplikt
som kshatriya (krigare) åt sidan. Krishna, som gått med på att bli Arjunas
vagnförare, förklarade vältaligt för honom hans uppgift som krigare. Samtalet
utvecklades till en rad frågor och svar om metafysiska ämnen som själen,
reinkarnation, karma, ens förhållande till Gud, befrielse och yoga.

A.C. Bhaktivedanta Swami Prabhupada har genom sin översättning av och
sina kommentarer till Bhagavad-gita gett alla en möjlighet att ta del av
Gitans urgamla kunskap, och därmed också ett sätt att nå självförverkligande
och andlig fulländning. Srila Prabhupadas Bhagavad-gita som den är har
översatts till 76 språk, och är den mest sålda utgåvan av boken i västvärlden.
Här följer tre kända uttalanden om Bhagavad-gita:

"När besvikelsen stirrar mig i ansiktet, och jag inte mer kan se en enda stråle av ljus, slår jag upp
Bhagavad-gita. Jag finner en vers här och en vers där, och snart börjar jag
le för mig själv mitt i överväldigande sorger. Den som mediterar på Gitan
kommer varje dag att finna ny glädje och nya innebörder i den."

Mohandas K. Gandhi

"Gitan är inte en bok. Den är den eviga visdomens läkande leende, ett ansikte
klart vänt mot livets förfärlighet, fyllt av en sådan frid, ett flöde av den eviga
kärlekens ljus, att den förtar fruktan, min största fiende."

Dan Andersson

"På morgonen badar jag mitt intellekt i Bhagavad-gitas förbluffande och
kosmologiska filosofi, i jämförelse med vilken vår moderna värld och dess
litteratur verkar ynklig och obetydlig."

Henry David Thoreau

Veda

Ordet veda kan härledas till sanskritordet vid, som betyder “att veta” eller “kunskap”.
De vediska texterna innehåller information om olika ämnen, allt ifrån
medicin och hälsa till arkitektur och matematik, från atomer till kosmologi, från
yoga och meditationstekniker till statlig organisation och militära etikettsregler.
De fyra Veda-böckerna nedtecknades av Vyasadeva, och de utgörs av
Rig Veda (de tidigaste heliga hymnerna), Sama Veda (melodiernas Veda),
Yajur Veda (ritualer) och Atharva Veda.

Till de vediska skrifterna räknas
också Upanishaderna (filosofiska texter om den Absoluta Sanningen),
många sutrer (kortfattade sanningar) och Vedangas (kompletterande
vetenskap relaterad till vediska studier, som astronomi, astrologi och fonetik).
Dessutom finns Upaveda (vetenskap som inte direkt är relaterad till vediska studier),
som Ayurveda (vetenskapen om holistisk medicin och hälsa), och
Gandharva-veda (musik och dans). De omfattar också Puranas som
Srimad-Bhagavatam och epos som Mahabharata och Ramayana. Enligt vaishnava-traditionen
fördes denna kunskap vidare från andlig läromästare
till lärjunge i en lärjungesuccession (parampara).

pilupp

iskcon